torsdag 31 juli 2014

Lazarus

Universum till Erik: "GE FAN I DET DÄR!"

Det var länge sedan jag kände att jag gjorde något riktigt dumt, men idag fick jag smaka sensationen igen. Casper hade bekymmer att lägga sin webcamfed i hörnet av gameplayfilmen och jag har klurat på det en stund. Efter att ha sovit på saken kom jag på hur jag skulle lösa problemet. Jag skulle sno ihop ett litet program. "Det tar en timme", sa jag till Casper.

För är det något jag verkligen känner mig hemma i så är det att programmera windowsgrejor, helst i Pascal. Ett helt underbart programmeringsspråk som med årtiondena blivit den perfekta plattformen för windowsutveckling. Dagen till ära valde jag opensourcerörelsens ganska nya spår och installerade FreePascal samt Lazarus för att sno ihop mitt mästerverk. Det tog ungefär en timme - att installera alltså. Programvarorna var bländande, det har visst hänt lite sedan sist...

Därefter en timmes komponentjakt och en timmes kodande. Tre gånger den på förhand stipulerade tiden. Allt såg ut att fungera bra tills VLC som jag använde för avkodning och Fraps som jag använde för inspelning inte ville samexisera kring AVI-filer. De tre timmarna såg ut att kunna bli en vecka och jag gav upp och letade än en gång efter kommersiella alternativ. Hittade ett och betalade de 50 dollar det kostade utan att längre fnysa åt vilken jävla skitenkel funktion det handlar om.

Men skadan var redan skedd. Mitt huvud var seriöst uppfuckat. Det är som om jag är allergisk och bokstavligt talat får exem i hjärnan. Kanske håller jag inte för mer logik. Det är inte första gången precis men nu var det över ett år sedan. Det slutar alltid på samma jävla sätt när jag tar i ett programmeringsverktyg - huvudet faller i småbitar och jag mår som en gris. 

Jag vet att jag borde låta bli men ändå kommer den smygande den där tanken - "eftersom jag kan" börjar det. Så är jag fast. Strax därefter kräks mina tankar och mitt sinne är förmörkat. Jag får väl helt enkelt återigen lyssna till Universum som pekar med hela handen och säger åt mig att jag SKA GE FAN I DET DÄR!

OK, I hear you.

Jag önskar fluffet åter och i den mån jag ska utveckla något är det genom att utveckla människor. Om någon ser mig försöka göra något annat är det mer än OK att klappa till mig.

Tack.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar