lördag 24 maj 2014

Sättet jag gör saker på

Här och nu. Förändring och skapande är samma sak. Jag har få filter i min syn. Däremot många i mitt agerande gentemot andra människor. Skillnanden lagras i mig, givetvis.

Jag kan titta tillbaka på mig i "realization mode" och bli förvånad över tempot. 

Och så överväger jag att låta det ta den tid det tar istället.

Och låta mig själv njuta av väntan. På riktigt. Med alla de njutningsmedel detta liv begåvat mig med.

För många år sedan satt jag brevid en svensk som flyttat till Barcelona på planet mot Stockholm. Han sa att vad han saknade mest från Sverige var den långsamma våren. Hur den i Spanien bara hände på en eller två dagar medans han i Sverge fått glädjas åt det tusen småsaker som våren spelade upp.

Varför denna otålighet att missa alla de förtjusande detaljerna?

Jag är ju den bästa jag som jag kan vara och behöver inte be om ursäkt för att min syn inte har det tidsfilter andras har. Tvärtom. Det handlar inte ens om att bli hörd eller sedd längre. Det handlar om att älska och att skapa. Av kärlek.

Då kanske man kan älska tiden också.