fredag 4 april 2014

Aspektskifte

Jag tycker om att få insikter som låter mig tänka nytt kring saker jag tänkt mycket på. Jag har så läge jag kan minnas varit motståndare mot allt vad auktoriteter, dominans, makt och maktutövande hetat. Jag har sett dominans som ett svaghetstecken och lätt spårat osäkerheten i de som försökt framstå som auktoriteter. För att inte tala om utövandet av våld. Flockars rangordning; människor som klättar på varandra i hierarkier – all den där skiten. Jag är full av förakt.

Det är inte så svårt att se hur detta med trollkarlar uppstod. Barnen – som ju är naturligt magiska – måste fås att tro att allt osynligt är bluff. Enter trollkarl och bluffmakeriet kan med viss möda "genomskådas" av barnet som därmed lägger den egna äkta magin på hyllan. Smart tänkt, där. Av den osäkra ledares upphov, tvivelsutan. Rädslans genius.

Samma mönster som där den osäkres maktutövande har kopplats till ledarskapet för att alla som tycker sig ha något att komma med ska rygga tillbaka. Den hierarkiska världens ledare är usla ledare och vem vill mot den fonden själv kliva fram och vara en ledare? Ingen vettig person, säkerligen. Ingen som hotar den rådande ordningen. Ingen som inte vill framstå som en usel människa; det är så vi är vana att se de som ikläder sig ledarskapet.

Allt är inte vad det ser ut att vara och jag inser att jag insett att det finns ett äkta ledarskap bortom trollkarlarnas dimridåer. När jag så med allt starkare kraft leder den verksamhet jag själv skapat ser jag att den där dominansen, den där auktoriteten jag ikläder mig faktiskt mappar mot att jag verkligen vet och att jag verkligen vill att det ska bli som jag vet. Jag behöver göra så för att bryta igenom andra människors rädsla eftersom den står i vägen för mitt förverkligande av visioner.

Intressant.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar