tisdag 11 mars 2014

Magisk dag

Igår var en magisk dag. Sannolikt blir även denna dag magiskt, inget konstigt med det. 

Min farmor har varit här. Visserligen dog hon för några år sedan, men hon har varit här ändå. I förrgår kom hon och pratade med mig när jag var vaken - under ögonlocken i soffan. Hon är den enda av de som tar kontakt med mig utan att finnas som faktiskt använder sin röst - en röst som jag känner och som betyder trygghet från barndomen. Jag är dels lycklig att faktiskt få höra den igen eftersom jag trodde att jag glömt den. Dels mycket lycklig att höra vad hon hade att säga.

Hon pratade om farsan eftersom han inte varit här på ett tag. Nämnde att han har ett annat jobb och att vi ses lite längre fram. Sedan visade hon mig "floden". Min farmor, senast sedd i fysisk form som en 3-årig gammal tant liggandes i en vårdsäng med enbart flytande födointag och som inte lyckades få fram mer än ett ord per 20 sekunder - samma själ visade mig nu floden - det mest fartfyllda och ascoola jag sett. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den annat än som ett rör av verklighet. Ett färgglatt, ljudligt rör där alla händelser finns paketerade. Ett rör som vi som är i livet far fram genom ungefär som ett av ekipagen i Mario Kart. Det var hisnande och i efterhand konstaterat som väldigt energigivande.

Så i går natt var hon min guide i en dröm som tog mig till platser i tiden där jag känt skuld. Även om jag rationellt inte släppt fram det har det till viss del handlat om att jag känt skuld för att farsan blev sjuk. Jag ställde det till hur jag skulle må om Casper lämnade Sara och mig på det sätt jag lämnade mina föräldrar och extrapolerade från den punkten. Har så att säga lärt mig leva med den intecknade tanken.

Nu visade hon hur det malingt melanom som orsakade elakartade påväxter och döden för farsan blossade upp som flytande ljus i en sjö om natten. Hur det var i enlighet med hans övergripande vilja och att han kommit till den punkt då han faktiskt var färdig här. Jag fick se hur han lämnade sjukhusrummet den där majdagen och fortsatte ut i den omgivande sfären. Det var smäktande vackert men också per definition obeskrivligt i ord.

Idag är en inspirationsdag, det har flödat hela natten och jag vet att jag kommer att vara helt utmattad innan kvällen kommer men det går bra för imorgon ska jag vara ledig.

2 kommentarer :

  1. Fint. Saknar den rösten väldigt mycket.

    Syster

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Syster! Härligt att se dig här :)

      Radera